Men allvarligt talat. Varför föds man om man ändå ska dö?!
Jag och Issa brukar gå runt och tänka på det ganska ofta. Då börjar man oftast gråta när man tänker på att man inte kommer få leva i evighet.

Läskig tanke egentligen... Att bara försvinna! Tänk att inte finnas kvar. Att just nu där du sitter och läser detta som du kanske tycker är jätteberörande och ger dig en tankeställare själv eller du tycker jag är crazy.. Så kommer du inte finnas här längre en dag. Jag tycker det är hemskt att tänka så. Speciellt när någon nära dött, så har jag jättesvårt att belive what they say, när dom säger att den personen jag träffade last week är död liksom?!

Uscha.. Inte någon rolig tanke, men den kanske får en ändå att inse att om man mår dåligt för en skitgrej att få sig ett leénde på läpparna och tänka "Fyfan vad coolt. Jag har ett liv, jag lever här och nu, nu måste jag tänka på att leva livet och inte sitta här och deppa." eller hur då?

Fresht ändå att just jag lever ett liv här på jorden. Ganska coolt. Faktiskt!
Tänk om jag föddes till en myra liksom, då skulle jag se världen ur ett annat perspektiv :]
äsch, nog snackat. Hööööööööööörs